Då passade jag på att fråga honom om han inte kunde tänka sig att hjälpa mig att tömköra Primula en sväng.
Jo det ville han!
Vi selade på och så tog jag grimskaftet och svärfar tömmarna och så gick vi. Primula protesterade lite i början, eller kan man kalla det för det, hon gapade och försökte komma undan från bettet. När vi gått ungefär 200 meter så kunde jag hänga upp grimskaftet på selen och bara gå bredvid!
När vi skulle svänga av vägen upp mot skogen så fick jag hjälpa till lite igen men sen så kunde jag gå bakom henne och hålla i mitt långa grimskaft och hon lyssnade jättebra på svärfar. Jag tror att vi alla tre tyckte att det var riktigt kul!
Jag tycker själv att det är fantastiskt att hon, som snart är 1 år, lyssnar så pass bra och inte bara trilskas när vi håller på.
Juni 2010
Mars 2011
Ha en fortsatt bra dag! Det ska jag, nu blir det städning! Jippie!!! ; )
Allt är så mkt lättare när man har hästen från deras första andetag. Får en helt annan känsla för individen, eftersom man känner den från dag 1. Och dessutom vet ungefär vilka gener den bär eftersom man redan har dennes mor. Ett stort plus e ju dessutom om man avlat på en av de lugnaste å tryggaste pållarna. Glad över att det blev en liten prims, och att hon ska få stanna hos dig. Ser fram mot att få se hur ni utvecklas tillsammans. Bamsekram från Ebbarpskan!
SvaraRadera