Ha ha ha ett gott skratt förlänger livet!

Och efter mitt samtal med E idag så lär jag bli ännu äldre!

Tack gumman för att jag fick lyssna.


Här får ni som inte lyssnade på vårt samtal också något att dra på smilbanden åt!

En man kom hemstapplande efter sitt nattskift i gruvan. Han raglade in i sovrummet, där hans fru låg med täcket över huvudet.
Mannen sjönk ner i sängen, blev plötsligt sugen på lite sex och satte på frugan bakifrån.
Efteråt blev han hungrig och släpade sig ut i köket för att ta sig en macka.
Där stod hans fru och pysslade med frukosten, varpå mannen utbrast:
- Va? Jag satte ju på dig inne i sovrummet alldeles nyss...
- Herregud, skrek frun. Det är ju min mamma. Hon kom igår och lånade din sängplats inatt.
- Mamma, skrek frun när hon rusade in i sovrummet. Varför sa du ingenting när han började?
- Hörru du, jag har inte pratat med den idioten på sju år, så varför skulle jag börja nu???

Ha en underbar dag!

Idag var det äntligen dags!

Idag var det dags att göra något som jag längtat efter och jobbat för sedan den 15/5 2010.

Idag har jag för första gången fått köra Primula Veris alldeles själv, jag har åkt i rockard efter lilla fröken!
Jag vet inte riktigt hur jag ska beskriva känslan, men det var underbart. Lycka, glädje, stolthet, framgång är några av orden som jag skulle använda för att åtminstone försöka beskriva min eufori.

Jag känner liknande känslor som jag känt när mina barn tagit sina första steg eller lyckats med något de företagit sig, ren och skär lycka.
Löjligt? Ja kanske det men så känns det i alla fall. Det är jag som varit med när Prims tog sina första andetag och sina allra första stapplande steg. Jag som sett hennes första galoppsteg och lyft hennes små hovar för första gången. Vi har nog lärt oss lika mycket på den här resan och jag är så glad att jag får fortsätta vara med på den och  hennes inkörning. Stort tack till B!

Prims och jag har haft våra duster och vi vet nog exakt var vi har varandra. Ibland måste jag tala om för mig själv att hon är bara två år och att jag måste vara beredd på ett bakslag....

Det har jag väntat på sedan jag fick hem Peggy och visste att hon var dräktig. Jag gick under hela tiden och förväntade mig det allra värsta, att Peggy skulle kasta, att fölet skulle vara döfött, att Peggy skulle bli sjuk efter fölningen, att det om det blev ett föl skulle bli en hingst, att efterbörden skulle sitta kvar, att fölet skulle bli sjukt att Peggy inte skulle ha mjölk..... Ja listan var oändlig! Och hittills har allt bara flutit på! Törs knappt skriva det, men nu är det gjort.
Och att efter all denna oro och dessa grubblerier få sitta i rockarden och se "min" lilla tjej jobba på som om hon aldrig gjort annat, det kan bara beskrivas som ett glädjerus och fullständig hästlycka!

Bilder från gårdagen då jag hade lite hjälp av Kjell och det är allra första gången i rockarden!

Vi körde några varv i hagen med mig på sidan som lite stöd men sen så tog vi bort grimskaftet och Kjell körde själv.

Jag hoppas att jag kan få lite bilder av Jessica som varit med hela tiden och har hjälpt mig otroligt mycket med Primula (och fotografering, det är svårt att fota själv när man kör ;)

Så resten av dagen kommer jag nog att sväva fram på små rosa lyckomoln! Hoppas att du också har en underbar dag!

Work in progress!

Vilka framsteg vi har gjort med lilla fröken Primula Veris, nu flyter det på som bara den.

Vi började måndagen den 12/3 med lösa skaklar, det hade vi provat ett par gånger innan också.

Efter ca 10 minuter så bytte vi till rörskaklarna, och lillan verkade inte bry sig särskilt mycket om att det skramlade lite mera. Hon gick på som om hon gjort det massor med gånger tidigare.

På tisdagen så nötte vi på och på onsdagen la vi till ett däck som lite motstånd.

Vi tränade halter och även backning. Primula är en riktigt liten klippa!

Vi nötte på med däcket och ställde henne efteråt i skaklarna till rockarden.

Prims gjorde det utan större protester och när vi tyckte att vi var klara så ville hon stå kvar, det var nog skönt med alla klappar och att vi kliade på henne! ; )

På Fredagen var lilla fröken liiiite busig och skuttade lite när vi körde, men inte mer än ett par steg och sedan var det lugnt igen. Lite överskotts energi kanske eller så vart det trist att traska runt i samma gamla hage i flera dagar... Idag har vi kört lite i hagen med däcket och sen tog vi några varv på grusplanen och en sväng ut på asfaltsvägen och efter det så fick hon kliva i skaklarna. Lilla Prims kommer att bli en underbar körhäst!

 

 

 

 

 

 

För det är fredag kväll och fest i folketspark.....

Ja snart är det kväll, fest det vet jag inte men skönt i alla fall med helg!

Igår var en jobbig dag både jag och M var risiga, så det blev inte så mycket gjort. Eller jo det blev det ju ändå, jag fick en massa gjort på kontorsavdelningen och det var sånt som legat till sig ett tag och nu var moget för att "skördas".

Det blev en uppdatering av hemsidan, med viss hjälp av B, tur att det finns duktigt folk att fråga när min kunskap brister. Har haft datorn på service hos J och när jag så skulle börja med hemsidan så var vissa inställningar inte kvar och då fick jag ringa in lite hjälp! Snabbt och lätt ordnat om man vet hur man ska göra!! Tack J och B

Sen var det de vanliga med fakturor, lön och annat skojigt som skulle fixas, alltid lika skönt när det är klart.

Tog mig dessutom tid att skriva ett litet reportage som skickades iväg i morse, så nu får vi se om det platsar.

Idag mår jag bra!!! Så skönt, ska snart ta en långpromenad med Dennis och sen drar jag igång med de vanliga fredags sysslorna.... Alltid lika kul, eller?

Ja ja här kommer nått att pigga upp i städningen ;)

Skogsdagen!

Om du klickar på länken så kan du kika in på vår hemsida och se bilder från bland annat vår skogsdag, det var en riktigt trevlig dag!
Upplands Ardennerklubb

Primula Veris!

Idag har vi tagit nästa steg i Prims utbildning....

Lilla fröken Prims har gått med lösa skaklar och skötte sig utmärkt, hon skuttade lite i början när skaklarna tog i benen men var hela tiden kontaktbar och hade lite överskottsenergi. Efter ett par varv i hagen med de lösa skaklarna så fick hon gå fram och tillbaka över järnskaklarna och till sist så fick hon stanna i dem.

Så gick vi ett varv till och sedan stannade vi igen och då bytte vi skaklar så körde vi vidare, och det var verkligen så, vi körde vidare. Hon märkte ju helt klart att vi bytt skaklar men det var inga protester.

Och efter en stund så såg det riktigt bra ut! Hon passade dock på att ta några skutt när ett tåg åkte förbi, jag tror att det var Kjell som blev mest rädd.  ; )

Lilla Prims som är så duktig! Efteråt så stod vi i stallet och då sa någon av dem att hon är ju duktig för att vara tre år....
Då flinade jag lite och sa att hon är faktiskt bara två än! Duktig flicka! Nu ska vi nöta på lite med träning av lillan och mamma Peggy ska få vila, så hon kommer att bli en toppen häst att köra när B är redo!

Efter lite fika och lite prat så gick jag och Jessica på lååångpromenad med hundarna, riktigt skönt, men blåsigt på vägen tillbaka (motvind). Vi fick se till att inte snubbla i luftgroparna. ; )

Hoppas att du också hinner ut och njuta av solen lite!

Vilken dag! Vilken underbar dag!!!!

Dagen började ganska tidigt, för att vara lördag i alla fall. Jag gick upp och åt en god frukost sen gick jag ut och förberedde för dagens eskapader.

Transporten skulle sättas för och alla saker skulle packas, Peggy skulle hinna äta lite frukost och borstas av.

Så efter en del pyssel så kom Jessica och vi lastade Peggy och åkte iväg. Väl framme var vi först på plats och det var skönt, jag hade tänkt att Peggy skulle hinna acklimatisera sig lite innan de andra hästarna kom och de eventuella besökarna. Det var ju första gången för oss båda att delta i en sådan aktivitet.

Vi lastade ur och kikade runt lite i lugn och ro innan vi la på selen och satte för kälken och så körde vi iväg, ut i skogen där vi skulle köra resten av förmiddagen. Peggy var riktigt pigg på vägen upp och jag fick hålla in henne ibland, det var rejält halt att gå för oss i sällskapet som inte hade broddat!

Så var det dags att ge sig ut ibland stockar och sten och försöka få fram några pinnar till vägen så att Kjell och hans hästar kunde köra fram dem den sista biten.

Vi han köra ungefär två lass innan det kom hästar och folk....
Massor med folk, det var helt otroligt vad många som letat sig ut i skogen och var intresserade av vad vi gjorde och ville titta och klappa på våra hästar!

Peggy är helt underbar!!! Jag har sagt det förut och jag säger det igen, jag har den allra bästa hästen i hela världen. Hon går fram överallt och är följsam som få. Hon skötte sig som vanligt utmärkt och fick mycket beröm av en del väldigt kunniga hästkarlar.

Vi har idag kört fram en del virke och pratat en del och lärt oss massor, jag hade turen att få en alldeles egen "instruktör" som dessutom var riktigt duktig på att visa och förklara. En kille som kör med Nordsvensk i vanliga fall men som fick låna tömmarna ett tag och efter det sa -Om ni får komma ut och köra lite mera så kommer det här att bli en riktigt bra skogshäst! Såååå kul att höra att det inte bara är jag som tror på Peggy som körhäst.

Vi var ju inte själva i skogen....
Vi hade sällskap av Kjell och hans par Pommac och Rolle, de körde griplastarvagn. Sen var det Göran som skjutsade besökarna med Truls och Rolf som körde Astor och skakelsläpan och sist men inte minst Janne som körde med Arrack med lunningspulkan.

För att inte tala om alla besökare, ni gjorde ju att vår dag blev ännu bättre! Så mycket folk, så många glada ansikten, så många barn som ville klappa och helst av allt rida, så många råd och tips från äldre och mer erfarna människor och framför allt känslan av att få jobba med sin allra bästa arbetskamrat.

Det är lycka det!

Så till er alla som varit med denna dag ett jätte stort tack, och till er som inte hade tid vi satsar på en skogsdag  nästa år igen, så välkommen då!

Nu ska jag gå ut och ta in mina små pållar, det blåser och snöar som bara den nu...

8 mars den internationella kvinnodagen.

Jag kan känna att för oss i Sverige så kanske kvinnodagen spelat ut sin roll, i alla fall i mitt liv. Jag förstår givetvis att det finns mycket orättvisor i världen och kvinnor som far illa av olika orsaker och så även i Sverige. Men jag är nog ingen uttalad feminist, jag skulle nog känna mig mer bekväm som humanist.

Jag tycker att alla ska ha rätt till samma lön, att alla ska ha samma skyldigheter och rättigheter oavsett kön!

Det är så dubbelt många gånger, kvinnor vill bli behandlade som jämn bördiga på arbetet, ha samma lön och förmåner, men sedan om vi går ut på en date så vill vi att mannen ska uppföra sig som en gentleman och hålla upp dörren och dra ut stolen mm. Varför ser vi det som självklart att det just är mannen som ska göra sånt?
Eller är det inte så, jag kanske har helt fel!

Hur många män sköter hushålls sysslor medan kvinnan är ute och byter däck på bilen eller hugger ved? Ja ja klyschor jag vet, men allvarligt?!

Det förväntas minst lika mycket av en man som av en kvinna, men på lite olika sätt!
Och tyvärr så är det ju många gånger så att vi för över vårt sätt att vara på våra barn, så att de blir likadana och har samma roll i förhållandet...

Jag är otroligt tacksam över att jag VET att jag kan, jag vet att jag kan byta däck och hugga ved. Det går inte lika fort som när min man gör det men jag kan. Och han kan laga mat, tvätta och städa, och våra barn VET att det är så, de tror inte att det bara är mamma som kan laga mat eller bara pappa som kan tvätta bilen och köra traktor. Sen ska jag ärligt erkänna att det oftast är så här hemma att vi har de gamla vanliga rollerna i ett förhållande där mannen fixar ute och kvinnan inne, men det är för att vi valt att ha det så, det är enkelt och smidigt och går snabbt så att vi får mera tid att tillbringa tillsammans eller göra roliga saker.

Så min önskan och min förhoppning är att mina barn en dag ska kunna allt, de behöver inte vara proffs på allt men de ska kunna klara av alla vardagliga saker som både kvinnor och män gör. Så att ingen ska känna att de måste ha någon annan för att livet ska fungera, utan att den andra ska var det som ger det där lilla extra i tillvaron, det som gör att man trivs fast man gör något som är dötråkigt.

Jag hoppas och tror att de som lever efter oss kommer att komma på att det är bäst om alla kan klara sig själva och att det då blir så mycket lättare att leva tillsammans!


 Feministen Alice Schwarzer som är en av de främsta företrädarna för den tyska kvinnorörelsen debatterade 2010 för ett fullständigt avskaffande av dagen och menar att man i stället ska arbeta för att 365 dagar om året ska vara för både kvinnor och män.
Så ta vara på varandra denna dag och alla andra och njut av allt vad livet ger!

Parasiter, virus, mask och skitsnack....

Ja det var väll kvällen i stora drag... ; )

Jag var på en föreläsning av bland andra en veterinär som pratade om vad som är viktigt att tänka på inför fölningen. Det var intressant, men man slutar aldrig att fascineras över människors okunskap och i vissa fall rena rama idioti.

Veterinären pratade på sakligt och fölning och komplikationer och när han tog upp fellägen och vad som måste göras så utbrister en kvinna i medelåldern -Men man ska väll inte in och gräva runt själv, man ringer väll efter veterinär?!
Han svarar lugnt att ibland så måste man ju gå in själv för att hinna rädda fölet och stoet... Men man ska givetvis ha kontakt med vet. Då blir kvinnan ännu mera upprörd och börjar fråga om det finns kurser att gå i hur man rättar fellägen....
Då är jag återigen glad att jag fått växa upp på gård med kor och andra djur, jag har aldrig rättat ett felläge på en häst och vet att de är känsligare för infektioner än vad kor är, men jag har tappat räkningen på hur många kalvar jag fått plocka ut och griskultingar. Och tack vare detta så känner inte jag någon större oro över att behöva stoppa in armen. Men jag hoppas givetvis att jag slipper!

När vi satt där och lyssnade på hur en normal fölning går till så var det som om han beskrev Primulas födsel! Jag satt där och lyssnade och mindes varje sekund och hur jag i flera månader oroat mig inför fölningen och allt som kunde (och skulle) gå fel. Och så funkar allt precis som det ska! Jag mindes min glädje när jag insåg att allt faktiskt gått bra, att fölet var friskt, Peggy mådde bra och den där lilla lilla fölungen tog sina första stapplande steg för att nå juvret.

Sen kom kvinnan från ett läkemedelsföretag och föreläste om parasiter och vaccinationer. Då kommer nästa stund av förundran...

Efter en lååång diskussion om vikten av att avmaska fölet och att se till att parasittrycket hölls på så låg nivå som möjligt så frågar en kvinna vilket som är bäst. Hon hade ca 20 hektar bete/åkermark och undrade vad som var bäst för hennes tre hästar, att få gå på hela ytan på en gång eller att få gå på ca 5 hektar ena året och 5 hektar nästa och på så sätt hålla nere parasittrycket?
Detta kunde inte kvinnan från läkemedelsföretaget svara på! Hon tyckte själv att det måste ju var "trevligare" för hästarna att få gå på en större yta...

Så då sa jag att utifrån fölets synvinkel så måste det väll ändå vara bättre att få gå på ett "nytt" bete där det inte gått andra hästar på 5 år än att alla går i en jättestor hage varje år? Jag fick inget svar jag heller.....
Men det kanske är så att om fler valde att växla beten oftare och plöja upp gamla vallar och så nytt så skulle inte dessa läkemedelsföretag få sälja så mycket avmaskningsmedel... Men vad vet jag, jag är ju bara en vanlig bonnunge! ; )

Nu ska jag ut och njuta lite av solen och pilla på mina pållar. Ha det gott där ute!

Underbart väder och det ser lovande ut för helgen!!

Idag har jag varit och satt upp de sista skyltarna inför skogsdagen. Så nu hoppas jag bara på fint väder och arbetsvilliga hästar.

Det är svårt med skyltar tycker jag, har gjort om dom flera gånger... När jag satte upp de första så insåg jag att det var för liten text och sen har jag jobbat vidare på det. Det vore ju toppen om man kunde skriva ut på A3 papper eller större!
Ja ja, nu sitter dom där och jag tror att de flesta som är intresserade kommer att hitta!

Ikväll ska jag åka på en föreläsning i Hökhuvud, inför fölningen. Det ska bli spännande och lärorikt, hoppas jag!

Längtar redan efter Peggys lilla bebis, hon har blivit riktigt rund om magen nu.

Skrattade när jag tog den här bilden härom kvällen för andra sidan av magen var nästan platt, så bebisen låg uppenbarligen på vänster sida just då! Det märks på Peggy nu, att hon är dräktig, hon vilar mycket och vill verkligen komma in på kvällen. Jag tror att hon tycker att det är skönt att ligga på gummimattorna och all halm. Så skogsdagen blir sista "jobbet" nu sen blir det bara små rundor här hemma och förhoppningsvis så slipper vi åka transport igen tills efter fölningen.
Ska sätta upp kameran snart, så att allt funkar när det sen är dags, tiden går ju så vansinnigt fort!

Nej nu ska jag ut och njuta av solen, det blir nog en liten sväng med Peggy, kanske tömmkör Primula lite också.

Ha det gott i vårsolen!

Städa, städa varje fredag....

Nu ska jag ta och lätta på aktern och ta mig en svängom med snabeldraken.

Jag hör hur den ropar i städskrubben och ser hur dammråttorna skakar av skräck i hörnen. 

Nu kör vi, fredags städning!!!! ; )

Våra sinnen.

Idag vaknade jag och låg en stund tyst med ögonen slutna och bara lyssnade, lyssnade på världen utanför.

Brukar du lyssna, verkligen lyssna och försöka identifiera varje ljud, det kan vara riktigt svårt ibland. Idag hörde jag vinden, det hördes att det blåste nordan. Då blåser det på vår sida av huset och man hör hur den tar i och hur grenarna på björkarna utanför slår mot varandra. Jag lyssnar en stund till och där åker en av grannarna iväg till jobbet, en hund skäller, jag hör hur sonen vänder sig i sängen i rummet ovanför.
Det knakar i huset, så där som det gör i gamla hus, välbekant och tryggt tycker jag men jag vet att andra kan tycka att det är obehagligt.

Jag ligger här en stund till och bara lyssnar, det är något som låter som jag inte kan placera, inte säga vad det är, lyssnar och funderar. Det är ett lågt ljud, det låter bara ibland, lite gnälligt, lite som när man blåser i en halvfull flaska eller fuktar ett finger och drar på kanten av vinglaset så att det låter.

Vad är det som låter? Nu ligger jag här och blir nästan frustrerad, jag hör vart det kommer ifrån men kan inte komma på vad det är, jag vet att om jag kliver upp så kommer jag att veta på en gång. Men jag vill ju lösa gåtan själv. Funderar en stund till, snart måste jag gå upp.

Så låter det igen och NU vet jag! Vet du?
Jag brukade som liten låtsas vara blind, inte för att jag ville vara blind utan för att jag fascinerats av deras förmåga att orientera sig utan att se. Jag kunde gå från mitt rum med slutna ögon ut i köket eller badrummet och visste nästan exakt var alla saker var. Jag tränade med jämna mellanrum, jag räknade stegen mellan saker och rum, jag försökte lyssna mig till var allt var. Om du någon gång får för dig att prova, du kanske redan har provat, så ta dig tid att verkligen lyssna.

Det är aldrig helt tyst!
Vill du veta vad jag hörde? Det var inte så spännande, på sommaren använder jag den nästan varje dag....
Torkvindan!
Ååååhh  vad jag längtar efter att få ta in tvätt som torkats i solen och vinden, att få känna doften av den, att få bädda med dessa lakan i sängen och få krypa ner mellan dem och bara njuta. Finns det något som doftar bättre? Ja hjässan på små bebisar då kanske...

Nej nu ska jag gå upp och ta in den här dagen med alla mina sinnen!

Ha en underbar dag, det tänker jag!

Dagens kloka ord!

Yesterday starts tomorrow, tomorrow starts today.
Today is a gift, that's why we call it the present.

Torsdag 1 mars 2012

Idag är det den 61:a dagen på 2012 och bara 305 dagar kvar på året!!!

Det som är så märkligt är att jag tycker att tiden bara rusar iväg, fast jag tycker att 305 dagar är lääänge så kommer jag att stå där på nyårsafton och fundera över vart alla dagar tagit vägen.

Men det är väll som de säger i reklamen, livet är inte dagarna som går utan dagarna du minns. Så se till att fylla dagarna med minnesvärda saker och händelser!

Vad ska du göra idag? Vad kommer du att minnas från den här dagen? Jag vet inte riktigt vad jag ska hitta på idag, som gör att jag minns den....... Vi får se!

Det här borde vara ett minne för livet, att få vara med om en sån här resa!
Forbonde resa KLövsjö-Röros
Det är något som jag hoppas kunna göra någon gång framöver!

Men nu har jag skogsdagen som första mål, det ska bli riktigt roligt! Hoppas att du kommer!

Lev livet NU, sen kan vara för sent!