Det blev en sväng.

Ja nu är jag tillbaka, jag han precis sela på och sätta för Peggy så började det att snöslaska.... Bläää vilket otäckt väder, men det var mysigt i alla fall. Peggy var lite fundersam när vi gick iväg, Arina sprang och gnäggade i hagen, men det gick bara bra.

Vi fick stanna på vägen hem för att möta en bil och två personer som var ute på promenad, visst är det märkligt att bara för att man är ute med en häst och kör så blir alla människor nyfikna och vill veta saker. De här ville veta om jag körde i skogen, Ja sa jag men jag har inte kört så mycket ännu. Ja men det var roligt att höra! Fick jag till svar.

Så kom vi hem och jag selade av Peggy och hon fick gå tillbaka ut i hagen till en nu mycket lugnare Arina.

Så tänkte jag att jag skulle ta in Primula och prova selen som jag fått lagad av skomakaren precis, skulle bara kolla om den kunde tänkas passa och sedan gå en sväng med henne. Sagt och gjort, in med Prims och Helge. Lite mat i krubban och fram med selen. Primula nosade lite på selen men maten var mycket mer intressant så då la jag på selen och hon vippade inte ens på öronen!

Så tog jag fram tränset också och det funkade kanon.
Eftersom allt bara fungerade så tänkte jag att då går vi upp till svärfar, jag hade hört tidigare att han var en bit bort i skogen med motorsågen.

När vi skulle gå förbi Peggy och Arinas hage så blev det livat i hagen Peggy kom i gallopp och gnäggade. Då fick Primula väldigt svårt att gå... Näe då hon följde med mig, lite motvilligt dock.

Så kom vi fram dit där svärfar var och då hade han tagit rast precis, så vi fick inte kolla hur hon reagerade på motorsågen men det hinner jag. Svärfar blev nog lite imponerad av att vi hade både sele och träns på. Så jag frågade honom om det fanns någon ved att köra fram! ; P
Jo då det skulle nog finnas, sa han och skrattade.

Sen gick vi vidare genom skogen och kikade lite. Så kom vi hem och selade av och Primula fick gå ut i hagen igen.

Jag tror att jag har de coolaste hästarna.
En stolt och lycklig matte!