onsdag 2 februari 2011

Primula Veris

Jag hade en ganska lugn dag, det var skönt som omväxling. Jag skjutsade som vanligt barnen och sedan gick jag ut i stallet, var lite nyfiken på hur det hade gått för Primula att stå i spilta första natten. Det hade gått bra, hon hade i och för sig bökat all halm långt bak ur spiltan men var lugn. Skönt! Sen Ellen kom och hjälpte till att släppa ut hästarna, så pratade vi en stund innan hon skulle iväg.

Jessica kom efter ett tag och vi tog en fika innan jag skulle jobba och hon mocka. Det är väldigt skönt att bara kunna prata med någon om sånt som man funderar på och att denna någon lyssnar och har egna bra ideér! det gillar jag verkligen.

Så flöt dagen på i stilla mak, med massage kunder, ett besök på biblioteket, var upp till B´s häst och hjälpte till med medicinering, mera massage och till slut middag. Efter middagen så kom min sista kund för dagen, nöjd gick jag in och bytte kläder till oömma kläder som passar i stallet.
Gjorde i ordning lite kvällsmat åt pållarna, inte till Patrull den här gången, och så hämtade jag Pondus & Frustur. Jag kanske ska tillägga att det regnade på dagen.... ISGATA! Det tog ca 10 minuter att gå med hästarna från hagen och in (jag hade broddar men inte dom) stundvis så såg det ut som om det gjorde moonwalk fast framlänges och mycket fortare. Stackare, det var inte roligt.

Sen tog jag in mina hästar, Peggy går själv in i boxen, Primula leder jag ner till spiltan, hon kliver in och börjar äta, så hämtar jag Helge och släpper in honom i hans box.

Nu är alla är på plats, och jag kan pilla lite på mina sötnosar. Borstar Primula och flyttar henne i sidled i spilta, lyfter hovar och kratsar. Hon är otrolig! Hon verkar finna sig i det mesta, kom på att jag skulle sätta upp ett hö nät åt henne, så jag tar en pall och kliver upp på den vid hennes huvud för att skruva upp en krok i taket. När jag står på pallen kommer jag på att Oj hon skulle ju kunnat bli rädd..... Men inte Primula, hon står och nosar på pallen, mina skor och kollar om det går att äta den.

Snart 9 månader och lugn som en filbunke! Det gör mig gott och jag tänker att jag valt rätt!

1 kommentar: