Vad är lycka?

Ja, vad är lycka? Jag tror att det finns minst lika många förklaringar som det finns människor, lycka är nog ganska personligt och kan även variera från dag till dag.

Häromdagen upplevde jag i alla fall en stund av ren och skär lycka!
Och nej Annika det var inte i sänghalmen som lyckan utspelade sig den här gången.... ; )

Nej det var i måndags som jag bestämt mig för att nu skulle den där eländiga rotstocken fram om jag så skulle behöva släpa fram den själv!!!
Så Peggy selades på och jag hade gjort i ordning lite matsäck till oss båda, äpple och vatten till mig och hö och äpple till Peggy, och så bar det av till skogen. Solen sken och snön glittrade, fåglarna kvittrade i frostiga träd och snön knarrade under kälkens medar.

Vi kom fram till avlägget och jag tog loss kälken, för den här stocken skulle vi ge oss på med vajer och en sorts "pulka/tratt" som gör att stocken inte fastnar i stubbar och stenar lika lätt.
Så går vi ut i skogen och där ligger den, stocken som inte ville med sist utan envist låg där fastfrusen och orubblig. Men nu beväpnad med spett och en vilja av stål så skulle vi ge oss in i kampen igen.

Jag kör fram Peggy och stannar framför stocken, säger åt henne att stå stilla, sen tar jag spettet och bryter loss stocken och börjar spänna för med vajern. Medan så står Peggy fridfullt och tuggar på en grankvist som sticker upp ur snön. Så var jag äntligen klar och frågar Peggy, -Ska vi prova då tjejen? Det ville hon, hon kliver fram i selen och känner att det är tungt, tvekar lite men jag ser att stocken rör sig så jag säger -Kom igen då tjejen. Och det gjorde hon, i lugn och trevlig takt går hon ut ur skogen med jätte klunsen efter på släp och en otroligt stolt och lycklig matte som håller i tömmarna. Min Peggy som inte tidigare körts i skogen har efter bara tre gånger ökat sitt självförtroende och bevisat för mig att hästar är otroligt kraftfulla djur.

Vi kör fram till avlägget och tar loss stocken, Peggy får vila lite och äter nöjt sitt hö medan jag sätter för kälken igen och nu ska virket vi kört fram tidigare köras till ett annat avlägg där det kommer att hämtas med lastbil. Så nu är det min tur att hugga i och lasta kälken med virke och björna fast det så att inget lossnar under transporten. Peggy står lugnt och stilla och äter sitt hö när jag upptäcker att jag i all hast glömt spettet i skogen.

Hur ska jag göra nu? Vi står på en liten åker, inte ett träd i närheten och spettet är 100/150 meter in i skogen... Ja vad gör man? Jag tittade på Peggy och sa -Står du stilla här nu tjejen? Och sen gick jag och hämtade spettet, galet, dumdristigt ja kanske men hon stod stilla och åt hela tiden och sedan kunde jag bara komma tillbaka och ta tömmarna så körde vi iväg genom skogen till slut destinationen och jag satt på lasset och njöt av ljudet av snö under medarna, fåglar som kvittrar, knarrande läder i selen och solen som sken mellan grenarna på träden för att inte tala om dofterna, häst som börjar bli varm, gran och tall som sågats. Ja jag kan nog säga att jag tog in den dagen med alla sinnen, jo till och med smaken, för ett äpple smakar riktigt gott om du känner att orken börjar tryta efter att brottats med lite stockar!

Framme och dags att lossa. Peggy får lite hö, det luktar också otroligt gott. Så Peggy står och tuggar lite lugnt och stilla och jag får svettas lite igen. Det är en underbar känsla att få rulla av stockarna och veta att min häst faktiskt gjort lite nytta, hon har hjälpt till och inte bara kostat pengar.
Men jag kan ju erkänna att vi absolut inte är lika snabba och effektiva som min man och hans traktor...

I bakgrunden syns det som körts fram med traktor, i och för sig under flera dagar men det går ju fortare så är det bara, men vi vinner på att det är så fridfullt och njutbart att köra med häst!

Det var en underbar dag som jag absolut vill ha flera av, dagar som denna gör att dagar som idag går att genomleva. Idag vräker snön ner och jag har hittills skottat gången till min massagelokal två gånger, skottat mig ut ur stallet i morse och kommer att får skotta igen innan dagen är över...

Men då när jag står där och skottar för tredje gången kan jag tänka på måndagen och hur perfekt vårt samarbete var och då kommer den tillbaka, känslan av lycka!

Hoppas att ni haft en bra dag där ute i snöovädret och om det känns tungt någon gång så leta reda på en sån där dag, stund eller bara ett sådant tillfälle där lyckan lyser upp hela din tillvaro och njut av den!